PANSARMUSEETS SAMLINGSPOLICY

1. Allmänt 

Pansarmuseet är ett museiprofessionellt skött krigshistoriskt specialmuseum, vars verksamhet grundar sig på det internationella museirådet ICOM:s definition:

"Ett museum är en permanent institution utan vinstintresse som tjänar samhället och dess utveckling, som är öppen för allmänheten, som förvärvar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut - i studiesyfte, för utbildning och förnöjelse, materiella och immateriella vittnesbörd om människan och hennes omvärld."

Pansarmuseets verksamhetsmål är att samla, bevara, forska i och dokumentera all historia och allt pansar- och pansarvärnsmaterial som både finländska pansar- och pansarvärnstrupper och andra trupper använt och att restaurera detta material. Därtill kommer utställnings- och publikationsverksamhet. Museet strävar också efter att bevara det material som våra krigstida motståndare använde i Finland, liksom också alla de små föremål, allt bildmaterial, all litteratur och annan information som sammanhänger med detta. Det pansar- och pansarvärnsmaterial som varit i bruk utomlands förvärvar museet i samarbete med Krigsmuseet.

I museiverksamheten följer vi Finlands lagar och förordningar samt de internationella avtal gällande kulturegendom som regeringen ratificerat. Vi strävar efter att ha en högklassig och målinriktad verksamhet.

Pansarmuseet står under Krigsmuseets, försvarsförvaltningens centralmuseum, ledning och kontroll , såsom det är stipulerat i försvarsministeriets beslut 149 / 5 / 26.3 1986. Museet idkar samarbete med övriga krigshistoriska specialmuseer och har också ett fruktbart globalt samarbete med andra museer. Museet ställer upp med experthjälp i alla frågor som rör dess verksamhetsområde.

Statsägt material från försvarsmakten eller andra verk inom statsförvaltningen har erhållits via interna bokföringsöverlåtelser. Dessutom består våra samlingar av material som donerats eller köpts av privatpersoner, samfund e. dyl. Pansarmuseets bokföring är en del av Krigsmuseets bokföring till den del föremålen tillhör försvarsmakten. Museimaterial, infört i Krigsmuseets bokföring, har deponerats i krigshistoriska specialmuseer, till vilka Pansarmuseet räknas. Detta har skett efter ett beslut av försvarsministeriet rörande krigsmuseiverksamheten. Krigsmuseet ansvarar i sin helhet för alla föremål som är i försvarsmaktens ägo. Pansarmuseets utställningar planeras och förverkligas till en del i samarbete med Krigsmuseet.

Pansarmuseets främsta samarbetspartners är Pansarbrigaden och Västra Finlands Underhållsregemente (Länsi-Suomen Huoltorykmentti), med vilka det bör  finnas ett existerande samarbetsavtal för att säkerställa den praktiska stödverksamheten. Andra centrala samarbetsaktörer är Staben för arméns materialverk (Maavoimien Materiaalilaitoksen Esikunta), Arméstaben (Maavoimien Esikunta) och Millog Oy. Dessa bistår museet främst vid förvärvandet, bevarandet och underhållet av de utställningsföremål som Krigsmuseet deponerat i Pansarmuseet. Pansarmuseet håller också kontakt med andra truppförband och institutioner som använder, underhåller och reparerar pansar- och pansarvärnsmaterial. Därutöver samarbetar Pansarmuseet också med forskare och experter inom pansar- och pansarvärnsområdet för att utreda museimässigt speciellt värdefulla utställningsföremåls krigshistoriska betydelse samt att planera deras uppbevaring och restaurering.

2. Mål och principer för tillväxt av samlingen

Pansarmuseets uppgift är att för kommande generationer och för senare forskning och för utställningsändamål tillvarata sådan materiell tradition som beskriver av vilken art, kvalitet, mängd och teknik  den  krigsutrustning och övriga föremål  var, som våra pansar- och pansarvärnstrupper använde under krigsåren, liksom också deras betydelse och utveckling. Detta gäller även det material som våra dåtida fiender och allierade använde på finskt territorium och vid fronterna. Med hjälp av olika samarbetspartners och experter och koordinerat av Krigsmuseet tillvaratar Pansarmuseet också den pansar- och pansarvärnsutrustning som användes inom försvarsmakten efter krigen.

Pansarmuseets pansar- och pansarvärnsmaterialsamling indelas i följande huvudklasser:

- pansarmaterial

- pansarvagnar oberoende av bruk och vapenslag

- pansarbilar och -fordon oberoende av bruk och vapenslag

- bandförsedda kanondragare, både bepansrade och obepansrade

- övriga fordon i pansarregistret

- halvbandsfordon som använts  av pansar- och pansarvärnstrupperna

- underhålls- och reparationsfordon som använts vid skötsel av pansarmaterial

- specialtransportlavetter för pansarmaterial samt

- pansarvärnsmaterial

- pansarvärnsgevär

- pansarvärnskanoner

- granatgevär

- pansarvärnsrobotar

- minor som använts för pansarvärn och

- övrig pansarvärnsutrustning såsom bränn- och bländflaskor, buntladdningar, gevärsgranater o.dyl.

För att ett föremål skall kunna deponeras i vår museisamling bör man beakta t.ex. följande tilläggsmaterial:

- den utrustning, skyddsutrustning eller liknande som hör samman med föremålet

- de specialverktyg med utrustning och reservdelar som hör samman med föremålet

- de viktigaste anordningarna som hör samman med föremålet, såsom vapen, optisk utrustning, signalmedel och skydds- och brandvärnsanordningar

- det observations- och utbildningsmaterial samt de simulatorer och målanordningar som hör samman med föremålet samt

- de skjuttillbehör jämte observations- och utbildningsmaterial som  hör  samman  med  föremålet.

Vid insamling av ytterligare material och information beaktar vi också följande ämnesområden:

- de finska pansar- och pansarvärnstruppernas förläggningsorter, kasern- och  exercis-

områden och skjutfält.

- pansar- och pansarvärnsmaterial som Finland 

använt i internationella operationer.

- användningen av finsk pansar- och pansarvärnsmaterial samt dess vidare öden efter

avskrivning och utmönstring

- pansar- och pansarvärnsmateriel eller delar därav som har använts av andra vapenslag.

Förutom att komplettera sina egna forsknings-, modell- och utställningssamlingar strävar Pansarmuseet efter att beakta och uppskatta också övriga krigshistoriska specialmuseers behov och önskemål. Tillsammans med Krigsmuseet försöker vi utreda och förutse speciellt behovet av pansarvagnar och pansarvärnskanoner inom försvarsmakten. Detsamma gäller även för försvaret viktiga minnesmärkes- och prydnadsföremål. Dessutom bedömer vi det eventuella behovet av utbyte av museiobjekt med utländska museer.

Krigsmuseet ansvarar för den militärutrustning och annat material i allmänt bruk inom försvarsmakten som skall deponeras på museum. Vad beträffar Pansarmuseets eget specialmaterial görs bedömningen på basen av den egna sakkunniga personalens och expertnätverkets förslag samt enligt de riksomfattande behov som Pansarmuseet framställer. Krigsmuseet fattar dock det definitiva beslutet om vilka föremål som skall deponeras på museum och var det skall ske eller huruvida de skall magasineras.

Pansarmuseet vinnlägger sig om att till sina samlingar få minst ett exemplar av varje föremål, vars prototyp eller modellexemplar på ett väsentligt sätt beskriver den allmänna utvecklingen inom pansar - eller pansarvärnsområdet eller som har speciella eller intressanta egenskaper.

För att främja kommande forskning och utställningsverksamhet lägger vi speciell vikt vid att tillvarata tillräckligt antal föremål som är karakteristiska enbart för utvecklingen av den finska krigsutrustningen och vilka därför inget annat utländskt museum eller annan utländsk inrättning kan bevara för kommande generationer. Vad beträffar antalet exemplar bör eventuella objektutbyten med utländska museer beaktas.

Såvida krigsutrustningen eller annat föremål är för stort, för svårt att uppbevara eller är för allmänt i världen, är det varken möjligt eller vettigt att tillvarata eller magasinera det permanent. I ovannämnda undantagsfall bör föremålet fotograferas och all väsentlig information om det upptecknas.

Utrustningen bör deponeras på museum senast då det blir aktuellt att avskriva den för modifiering, modernisering eller utmönstring. Den version som uppkommit efter modifiering och modernisering bör också tillvaratas och samtidigt säkerställas.

Innan pansarmaterial i körbart skick skall deponeras på museum eller dragbart pansarvärnsmateriel magasineras, bör man se till att de väsentligaste reservdelarna för att hålla materialet i användbart skick inte saknas. Eftersom man tvingas flytta pjäserna till lager, utställningar eller i andra speciella sammanhang, bör man, så långt resurserna medger, försäkra sig om att alla tunga pjäser är i användbart skick under en tillräckligt lång tid.

3 Hanteringen av samlingen och klassificering i subsamlingar

Det museimaterial som förvaltas av Krigsmuseet och som överlåtits till Pansarmuseet för uppbevaring och ansvarsfull tillsyn är bokfört skilt från försvarsmaktens övriga materialbokföring på följande sätt:

ett enskilt föremåls museinummer anknyter till föremålets bakgrund, historia och hur föremålet har förvärvats. Föremålsbokföringen är gemensam med det datasystem som Krigsmuseet använder för att kunna hantera samlingen.

För att ett föremål skall kunna införlivas i Krigsmuseets bokföring krävs ett meddelande om att föremålet avsänts, såsom skriftligen stipulerats, samt ett returnerat mottagningsintyg till avsändaren. Beträffande krigshistoriskt värdefulla föremål som erhållits på annat sätt, skrivs ett ankomstavi, utarbetas ett överlåtelseavtal eller sänds ett mottagningsintyg till donatorn. Vad gäller skjutvapen och andra föremål som kräver tillstånd av myndigheterna, måste ett skriftligt dokument om laga fång företes.

I samlingens databaser skall i allmänhet följande uppgifter införas:

- vilket slag av föremål det är fråga om, de tidigare benämningarna och den nuvarande

- donatorn eller överlåtaren

- förvärvsdatum

- närmare information om märke, modell, tillverkare, föremålets tillverknings- och serienummer ( gäller också  anordningar inne i föremålet), registernummer, anteckningar rörande föremålet o.dyl.

- föremålets montering ( utrustningsförteckning)

- all dokumentation förknippad med föremålet

- beskrivning av föremålets skick

- vilka krav som ställs på föremålet då det magasineras eller ställs ut

- möjlig placeringsort samt

- eventuella avtalsdokument gällande överlåtelsen

Till databasen kan, förutom fotografier, också bifogas annat material som kan bringas i elektronisk form. De museiföremål som står under Krigsmuseets administration och ansvar är indelade i eller klassificerade enligt föremålets bruk, ursprung, ålder, tillverkningsmaterial, skötsel, krav på uppbevaring m.m. i följande undersamlingar eller samlingsgrupper som t.ex.

 - fanor

 - ordnar och andra utmärkelsetecken som bärs på uniform

 - uniformspersedlar

 - militärvapen

 - tilläggs- och specialutrustning för dessa samt

 - militärfordon

I varje subsamling eller samlingsgrupp ingår en modell eller forskningssamling som består av de mest representativa och unika föremålen i sitt slag. Bokstaven R, som står framför de klassificerade föremålens museinummer betecknar raritet eller anger att föremålet är ett unikum.

Krigsmuseet bedömer vilket museimaterial som skall deponeras bl.a. i Pansarmuseet i enlighet med de beslut Försvarsministeriet har fattat som gäller museiverksamhet. Detta innebär i praktiken att dubbletter överlåts temporärt eller som utställningslån tillsvidare. Ett verifikat skrivs alltid för alla deponeringar eller utlåningar, som bägge parter med sina underskrifter bekräftar. Denna praxis gäller på Pansarmuseet i enlighet med Krigsmuseets direktiv. Föremål utlånas endast till professionellt skötta museer eller motsvarande. Varje utlåning behandlas skilt för sig på basen av en skriftlig låneanhållan. Lånetiden är i allmänhet tidsbestämd och i undantagsfall kan man uppbära en avgift för de utlånade föremålen eller för kostnader som hänför sig till förflyttningar. Huvudregeln är att arkivhandlingar i original eller fotografier inte utlånas.

Grundprincipen är att deponeringsbesluten bör vara motiverade och ur hela militärmuseifältets verksamhetssynpunkt icke kontroversiella. Huvudregeln är att unika föremål inte utlånas till eller deponeras i andra museer. Undantagsvis kan en del tidsbestämda, korta utställningslån förekomma om det finns vägande skäl och om tillräckliga säkerhetsgarantier för utlåningen finns.

Till skillnad från annat unikt material, kan konstföremål utställas, om museiledningen så besluter, i försvarsförvaltningens allmänna utrymmen eller representationslokaler.

4. Bildarkivet och arkivet

Bildarkivet förmedlar inom sitt fack det finska krigshistoriska kulturarvet. Användarprofilen är lokal, regional, nationell och till delar global. Användningen av bildarkivets material kräver tillstånd och i allmänhet avgiftsbelagt. Vid bruk av fotografier iakttas alltid upphovsrätten och de lagar och förordningar som gäller integritetsskydd. Speciellt krigstida bilder på personer och krigsfångar bör användas med iakttagande av god smak och med respekt för personernas integritet. Uppgifter som är yngre än hundra (100) år hör till lagen för skydd av personuppgifter.

I enlighet med en särskild prislista uppbärs ersättningar för fotografering och filmning av utställningsföremål för kommersiellt bruk. Fotografier, negativ eller annat bildmaterial utlånas inte till utomstående.

Kunderna för internt bruk är museets egen personal (bruk av bildmaterial för forsknings- publicerings- eller utställningsarbete) eller andra krigshistoriska museers personal.

Kunderna för externt bruk är kommuninnevånarna, medierna, forskarna, facklitteratursförfattarna, släktforskare och den stora allmänheten. För externt bruk uppgörs alltid avtal om bildanvändning inkluderande bildanvändningsavgift.

5. Dokumentation och tillvaratagning av tilläggsinformation

Med det föremål som tillvaratas i Pansarmuseets samling följer en detaljerad dokumentation. Bruks-, service-, reparations- och reservdelslitteratur på finska eller originalspråk, bildtavlor, visuellt och annat kringmaterial som hör till föremålet eller anordningar som finns inne i föremålet eller till utrustningen tillvaratas i regel tillsammans med föremålet i Pansarmuseet.

Vid behov avtalas mellan överlåtaren och den uppbevarande parten om materialuppdelning i fall där materialet är speciellt omfattande och som hänför sig till försvarsförvaltningens andra datalagringsenheters ansvarsområden. Till Krigsmuseets och Pansarmuseets databas bör alltid inkluderas en hänvisning eller ett samband till material i andra samlingar.

6. Överlåtande eller utmönstring av museiföremål ur samlingarna

Av särskilt vägande skäl kan sådana dubbletter som finns i Pansarmuseets och Krigsmuseets egna samlingar och som med säkerhet inte behövs överlåtas som donation för annat museibruk. Föremål som erhållits av privata donatorer byts dock inte ut eller ges bort utan donators tillstånd eller medgivande. För att få byta ut eller överlämna föremål från Krigsmuseets samling krävs museets tillstånd med skriftlig motiverad förklaring.

Ett föremål tillhörande Krigsmuseets museisamlingar och deponerat på Pansarmuseet, kan utmönstras ur museibokföringen eller överlåtas till annan part endast på Försvarsministeriets framställning. Det kan också ske om ett föremål förstörts vid brand eller stöld eller motsvarande situation på basen av polisens eller annan ansvarig myndighets fastställda dokument. Vad gäller privata donationer iakttas samma principer till tillämpliga delar.

Ett föremål kan utmönstras ur Pansarmuseets samlingar på följande grunder:

Dubbletter: Samlingen upptar flera exakt likadana föremål

Ingen information om föremålet: Det föreligger ingen information om föremålets bakgrund. Det är inte katalogiserat och det finns ingen information om kontexten. Utgallringen ur fotografisamlingen övervägs från fall till fall.

Föremålet passar ej in i samlingen: Föremålet är ur museisamlingens synvinkel betydelselöst eller olämpligt.

Klassificering av skicket: På basen av klassificeringen av skicket konstateras att föremålet är i mycket dåligt skick och kan inte räddas ens av konservering.

Om föremålet är i dåligt skick kan det riskera samlingens övriga föremål, byggnaden eller personer.

Annat vägande skäl: Föremålet kan avlägsnas även av andra vägande skäl. T.ex. kan objektets uppbevarande förorsaka för museet orimliga uppbevarings- eller underhållskostnader. Man kan särskilt överenskomma med överlåtaren om utmönstring eller då överlåtelsen skall upphöra eller då materialet returneras.

7. Säkerhet

Pansarmuseets personal är medveten om och beaktar samlingarnas säkerhet i alla lägen (utställningar, transporter, uppbevaring, dokumentering mm.).

Rörande museets säkerhet beaktas museibyggnadernas förhållanden, lagstiftning och museibranschens normer som styr verksamheten. Museibyggnaderna bör vara brand – och inbrottssäkra, den till samlingarna hörande datasäkerheten tillförlitlig, uppdaterad och säkerställd. Personalen bör vara ändamålsenligt utbildad och förtrogen med säkerhetsfrågor. Nödvändiga verksamhetsdirektiv och beredskapsplaner hålls uppdaterade. Inom ramen för museiresurserna strävar vi efter att skapa sådana förhållanden för samlingarna och för lagrat material att de inte utsätts för skadande yttre faktorer såsom smuts, luftföroreningar, skakningar, stora fuktighets- och värmeväxlingar, stark belysning, ultraviolett strålning, ohyra eller ofog.

Säkerhetskopior tas av material i digital form ( fotografi-, film- och dokumentarkiv) med jämna mellanrum och säkerhetskopiorna uppbevaras på olika ställen för undvikande av brand eller stöldrisk. Vi vinnlägger oss om att utlokalisera alla dubbletter av inventarielitteraturen.

8. Utställningar

I utställningsverksamheten vinnlägger vi oss om mångsidighet och variation och att presentera Krigsmuseets och Pansarmuseets egna samlingar i stor skala för allmänheten. De egna samlingarna kan i utställningar kompletteras med föremål inlånade från andra museer. Utställningarna bör göras intressanta både ur lokal synvinkel och i vidare mening.

Ett mål i utställningsverksamheten är att föra fram ny forskning eller ny infallsvinkel på ifrågavarande tema. Pansarmuseets utställningar är ideellt och politiskt oavhängiga och neutrala. Vid val av utställningsföremål bör man beakta utställningstidens längd och omgivning. Långvariga utomhusutställningar och öppna utrymmen såsom pansarvagnshallar ställer höga utställningskrav.

De utställda föremålen och utrymmena måste tåla nödvändiga förflyttningar, upprepad service och belysning.

För långvariga utställningar bör årligen tillräckligt med tid reserveras för samlingens underhållsarbeten.

Man bör även vara beredd på att under utställningsperioden kunna byta ut föremål och förflytta dem i viloläge och skicka dem på service.